Rätt matchning
– nyckeln till ett gott resultat

Flera familjehem som vi använder har utbildning inom- eller erfarenhet från socialt arbete. Vissa familjehem som är specialiserade inom områden som NP-diagnoser, kriminalitet och ångestproblematik. Alla familjehem stöttas av en familjehemskonsult från VäxaEnheten med kunskap inom aktuellt område. Behandlingsmetoder som finns att tillgå är bland annat 12-steg, KBT, Kriminalitetsprogram, gestaltterapi och traumaterapi. Vi har familjehem främst i Värmland, Dalarna, Närke, Uppsala, Malmö och Strängnäs.

VäxaEnheten samarbetar med flera stödboenden. Vi håller daglig kontakt med dem och genomför gemensamma behandlingskonferenser varje vecka. På alla våra boenden finns möjlighet till enskilda samtal med alkohol- och drogterapeut samt KBT 1.

När en person är redo för ett mer självständigt boende finns möjlighet till utslussning via ett tillsynsboende eller en träningslägenhet. Här, precis som i alla andra delar av vår verksamhet, är våra insatser helt individanpassade. Boendeformen bestäms med hänsyn till varje persons specifika behov.

KBT – kognitiv beteendeterapi, är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför leder till psykiskt illabefinnande.
* Innefattar både kognitivterapi och beteendeterapi.
* Psykoedukation innebär att man lär sig mer om sina symtom, får ökad kunskap utifrån ett psykologisk, socialt och övergripande medicinskt perspektiv. (Föreläsningarna)
* Kognitiva tekniker/ Beteendeanalyser /Tanke-känsla- handling-schema vilket innebär att man arbetar med att kartlägga icke-funktionella tankemönster och ersätta dem med mer funktionella (kognitiv omstrukturering).
* Beteendeanalyser och funktionsanalyser görs både individuellt och i grupp.
* Vid behov individuella samtal baserat på KBT/DBT och Motiverande samtalstekniker.

DBT- Dialektisk beteendeterapi

Liksom annan kognitiv beteendeterapi (KBT) grundas DBT på inlärningsteori och kognitiv teori, men med ett särskilt fokus på emotionsteori. Ett centralt KBT-antagande är att beteenden, tankar och känslor är nära förbundna med varandra och att förändring av exempelvis beteenden leder till förändring i tankar och känslor. Termen ”dialektisk” speglar de två polerna acceptans och förändring som båda ses som nödvändiga i behandlingen. Terapeuten bekräftar, stöttar och accepterar patienten där hon befinner sig för stunden och leder henne samtidigt framåt genom att ge konkreta verktyg till förändring. Patienten å sin sida lär sig att använda tekniker som underlättar acceptans och förändring.

* öka förmågan att känna igen sina risksituationer för återfall i beteende/alkohol/droger.
* Bli uppmärksam på konsekvenserna av problembeteendet.
* Lära sig att endera kunna hantera risksituationer för återfall eller att kunna undvika dem.
* Hitta alternativ till problembeteenden, strategier för att inte dricka alkohol/droga.

Behandlingen bygger på antagandet att alkoholberoende är en kronisk sjukdom som inte kan botas men som kan hejdas genom helnykterhet i AA:s tolvstegsprogram. Den syftar därför främst till att ge patienten kunskap och insikt om beroendets negativa konsekvenser och om tolvstegsprogrammet samt en introduktion till AA eller NA.
Behandlingen sker vanligtvis i grupp och leds av alkohol- och drogterapeuter som ofta har egna erfarenheter av beroendeproblem och tolvstegsprogrammet. Möjligheten till identifikation med andra i samma situation ses som en central komponent i behandlingen.

De tolv stegen är:
1. Erkänna att vi är maktlösa inför alkoholen
2. En större kraft kan ge tillbaka vårt förstånd.
3. Vi lägger vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, så som vi uppfattar Honom.
4. Vi gör en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan.
5. Vi erkänner inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem.
6. Vi är helt och hållet beredda att låta Gud ta bort alla dessa karaktärsfel.
7. Vi ber ödmjukt Honom att ta bort våra brister.
8. Vi gör en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och är beredda att gottgöra dem alla.
9. Vi gottgör alla dessa människor, så långt det är möjligt, utan att skada dem eller andra.
10. Vi fortsätter vår självrannsakan och erkänner genast när vi har fel.
11. Vi söker genom bön och meditation vår medvetna kontakt med Gud – så som vi uppfattar Honom – och ber om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
12. När vi, som resultat av dessa steg, själva haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.