Verksamheten

Rätt matchning
– nyckeln till ett gott resultat

Vår utgångspunkt är alltid människan. Ju mer vi lär oss om personlighet, intressen, beroende och tidigare erfarenheter, desto bättre kan vi matcha insats.

Men rätt behandling är inte allt. Lika viktigt är ett hem och en sysselsättning som är meningsfull och stärker individens självkänsla. Här tänker vi utanför ramarna. Målet är att skapa helhetslösningar som bygger vidare på varje människas naturliga styrkor och tillgångar.

En övergripande förutsättning är goda relationer. Lyckas vi skapa en förtroendefull relation är mycket vunnet. Om inte, spelar metoden mindre roll. Då är det vårt ansvar att hitta en bättre lösning. Genom schemalagda återkopplingar ger vi en god överblick över hur behandlingen fortskrider. Vi står kvar tills ärendet avslutas.

Finns det hopplösa fall?

Visst möter vi människor som blivit institutionaliserade efter exempelvis långvarig beroendeproblematik. Då finns inga lätta svar eller lösningar. Genom att utgå från individen och ta avstamp i personlighet och egna intressen lyckas vi hitta möjligheter. Nästan alltid har det krävts stort engagemang och lösningar utanför de konventionella. För flera har det exempelvis inneburit insatser som involverat thaiboxning, ridskolor, gospelkörer, norska fängelsepräster, praktik hos elitskidåkare och hos dykfirmor på Cypern. Idag är dessa personer utskrivna och har en vardag som fungerar.

Våra placeringsformer

Följande placeringsformer utgör grunderna som vi sedan bygger på med individuella
anpassningar och behandlingar.

Familjehemsboende

Flera familjehem som vi använder har utbildning inom- eller erfarenhet från socialt arbete. Vissa familjehem som är specialiserade inom områden som NP-diagnoser, kriminalitet och ångestproblematik. Alla familjehem stöttas av en familjehemskonsult från VäxaEnheten med kunskap inom aktuellt område. Behandlingsmetoder som finns att tillgå är bland annat 12-steg, KBT, Kriminalitetsprogram, gestaltterapi och traumaterapi. Vi har familjehem främst i Värmland, Dalarna, Närke, Uppsala, Malmö och Strängnäs.

Stödboende

VäxaEnheten samarbetar med flera stödboenden. Vi håller daglig kontakt med dem och genomför gemensamma behandlingskonferenser varje vecka. På alla våra boenden finns möjlighet till enskilda samtal med alkohol- och drogterapeut samt KBT 1.

Villa Dammgatan

Villa Dammgatan är ett stödboende för män över 21 år med personal dygnet runt. Boendet är inriktat på personer med beroendeproblematik och samsjuklighet. Villa Dammgatan har specialiserat sig på ADL och social träning. Fyra förmiddagar per vecka har verksamheten en stödgrupp med 12-stegsinriktning samt KBT. Boendet ligger i centrala Fjugesta och har åtta platser.

Ingvaldsgården

Ingvaldsgården är ett stödboende för kvinnor över 21 år med beroendeproblematik och samsjuklighet. Totalt finns nio platser och boendet har personal dygnet runt. De har kompetens att arbeta med våld i nära relationer och övrig relationsproblematik. Tre eftermiddagar per vecka har verksamheten en stödgrupp med 12-stegsinriktning och KBT.

Guldkornet

Guldkornet är ett stödboende för män och kvinnor över 21 år med beroendeproblematik och samsjuklighet. Totalt finns nio platser. Boendet har samhällsorienterad inriktning och har specialiserat sig på att skapa sysselsättning eller praktik som kombineras med enskilda samtal med alkohol- och drogterapeuter.

Träningslägenhet

När en person är redo för ett mer självständigt boende finns möjlighet till utslussning via ett tillsynsboende eller en träningslägenhet. Här, precis som i alla andra delar av vår verksamhet, är våra insatser helt individanpassade. Boendeformen bestäms med hänsyn till varje persons specifika behov.

Våra behandlingsformer

En stor bredd av kompetenser inom VäxaEnheten är första förutsättningenför att kunna ge individanpassad vård. Hos oss finns bland annat alkohol- och drogterapeuter, socionomer, behandlingspedagoger, psykologer, traumaterapeuter och läkare. Vårt stora och ständigt växande nätverk av specialister krävs för att kunna skräddarsy våra behandlingsprogram.

KBT

KBT – kognitiv beteendeterapi, är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför leder till psykiskt illabefinnande.
* Innefattar både kognitivterapi och beteendeterapi.
* Psykoedukation innebär att man lär sig mer om sina symtom, får ökad kunskap utifrån ett psykologisk, socialt och övergripande medicinskt perspektiv. (Föreläsningarna)
* Kognitiva tekniker/ Beteendeanalyser /Tanke-känsla- handling-schema vilket innebär att man arbetar med att kartlägga icke-funktionella tankemönster och ersätta dem med mer funktionella (kognitiv omstrukturering).
* Beteendeanalyser och funktionsanalyser görs både individuellt och i grupp.
* Vid behov individuella samtal baserat på KBT/DBT och Motiverande samtalstekniker.

DBT

DBT- Dialektisk beteendeterapi

Liksom annan kognitiv beteendeterapi (KBT) grundas DBT på inlärningsteori och kognitiv teori, men med ett särskilt fokus på emotionsteori. Ett centralt KBT-antagande är att beteenden, tankar och känslor är nära förbundna med varandra och att förändring av exempelvis beteenden leder till förändring i tankar och känslor. Termen “dialektisk” speglar de två polerna acceptans och förändring som båda ses som nödvändiga i behandlingen. Terapeuten bekräftar, stöttar och accepterar patienten där hon befinner sig för stunden och leder henne samtidigt framåt genom att ge konkreta verktyg till förändring. Patienten å sin sida lär sig att använda tekniker som underlättar acceptans och förändring.

ÅP

* öka förmågan att känna igen sina risksituationer för återfall i beteende/alkohol/droger.
* Bli uppmärksam på konsekvenserna av problembeteendet.
* Lära sig att endera kunna hantera risksituationer för återfall eller att kunna undvika dem.
* Hitta alternativ till problembeteenden, strategier för att inte dricka alkohol/droga.

12-steg

Behandlingen bygger på antagandet att alkoholberoende är en kronisk sjukdom som inte kan botas men som kan hejdas genom helnykterhet i AA:s tolvstegsprogram. Den syftar därför främst till att ge patienten kunskap och insikt om beroendets negativa konsekvenser och om tolvstegsprogrammet samt en introduktion till AA eller NA.
Behandlingen sker vanligtvis i grupp och leds av alkohol- och drogterapeuter som ofta har egna erfarenheter av beroendeproblem och tolvstegsprogrammet. Möjligheten till identifikation med andra i samma situation ses som en central komponent i behandlingen.

De tolv stegen är:
1. Erkänna att vi är maktlösa inför alkoholen
2. En större kraft kan ge tillbaka vårt förstånd.
3. Vi lägger vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, så som vi uppfattar Honom.
4. Vi gör en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan.
5. Vi erkänner inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem.
6. Vi är helt och hållet beredda att låta Gud ta bort alla dessa karaktärsfel.
7. Vi ber ödmjukt Honom att ta bort våra brister.
8. Vi gör en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och är beredda att gottgöra dem alla.
9. Vi gottgör alla dessa människor, så långt det är möjligt, utan att skada dem eller andra.
10. Vi fortsätter vår självrannsakan och erkänner genast när vi har fel.
11. Vi söker genom bön och meditation vår medvetna kontakt med Gud – så som vi uppfattar Honom – och ber om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
12. När vi, som resultat av dessa steg, själva haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

Dokumentation

All dokumentation sker i vårt journalsystem SecuraNova i enlighet med SOFS 2014:5.
Insatser och planering sker i enlighet med vårdplan från uppdragsgivare.

Uppdragsgivare

Växaenheten har flest uppdrag från socialtjänsten. Växaenheten har ramavtal med ca 100 kommuner och tar uppdrag från SiS LVM-hem samt Kriminalvården.

Kvalité

VäxaEnheten har ett upparbetat kvalitetsledningssystem och bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla och säkra verksamhetens kvalité enligt SOFS 2011:9. 

VäxaEnheten är ansluten till SSIL och under våren 2018 kommer kvalitetsindex att presenteras.

Referenter

Socialtjänsten Grums
Laila Strandh 0555-421 01

 

Ramavtal

Alingsås kommun,
Arboga kommun,
Arjeplogs kommun,
Askersunds kommun,
Bergs kommun,
Bodens kommun,
Bollebygds kommun,
Borgholms kommun,
Borlänge kommun,
Bräcke kommun,
Degerfors kommun,
Emmaboda kommun,
Enköpings kommun,
Falköpings kommun,
Falu kommun,
Gagnefs kommun,
Gällivare kommun,
Hallsbergs kommun,
Haninge kommun,
Heby kommun,
Hedemora kommun,
Herrljunga kommun,
Hjo kommun,
Hällefors kommun,
Härjedalens kommun,
Högsby kommun,
Jokkmokks kommun,
Kalix kommun,
Kalmar kommun,
Karlsborgs kommun,
Karlskoga kommun,
Karlskrona kommun,
Kiruna kommun,
Kristinehamns kommun,
Krokoms kommun,
Kumla kommun,
Kungsörs kommun,
Köpings kommun,
Laxå kommun,
Lekebergs kommun,
Lindesbergs kommun,
Ljusnarsbergs kommun,
Ludvika kommun,
Luleå kommun,
Malung-Sälens kommun,
Marks kommun
Melleruds kommun,
Mora kommun,
Munkedals kommun,
Mörbylånga kommun,
Nora kommun,
Nybro kommun,
Orsa kommun,
Oskarshamns kommun,
Pajala kommun,
Ragunda kommun,
Region Gotland,
Ronneby kommun,
Rättviks kommun,
Sotenäs kommun,
Stenungssunds kommun,
Strömstads kommun,
Strömsunds kommun,
Surahammars kommun,
Säters kommun,
Sölvesborgs kommun,
Tanums kommun,
Tibro kommun,
Tidaholms kommun,
Tierps kommun,
Torsås kommun,
Täby kommun,
Töreboda kommun,
Vadstena kommun,
Vansbro kommun,
Vimmerby kommun,
Vårgårda kommun,
Västerås Stad,
Åre kommun,
Älvdalen
Älvdalens kommun,
Örebro kommun
Östersunds kommun,
Österåkers kommun,
Östhammars kommun.